onsdag 26 april 2017

Lite som en låtsas kompis fast en bro.

Hej på er alla.

Onsdag igen och ledig dag, så skönt. Ska jag vara riktigt ärlig så känner jag mig sliten i både kropp och själ. Så därför tog en en lång promis genom skogen ner till Brosjön.


Genom skogen i tystnad.

Utan några lurar i öronen gick jag i skogen som var så där tyst som bara skogen kan vara. Träden knakade, vinden ven, fåglarna sjöng och ekorrarna jagade varandra på trädstammarna. Så fridfullt och behövligt för lilla mig. Det var ganska blött och klafsigt i skogen men det gjorde ingenting alls.

Stannade förstås till vid min egna lilla Önskebro en stund och pratade med bron om livet precis som jag brukar göra. Tänk att ha en alldeles egen önskebro att besöka när jag känner att någon behöver lyssna på mina egna tankar som ingen annan får höra. Lite som en låtsas kompis kanske fast en bro.


Tänk att vattnet alltid är så klart i de små mini sjöar som bildas lite överallt i skogen. Tusen nyanser av grönt - det är skogen i ett nötskal det. Ett riktigt skådespel om man bara stannar till en stund och tar sig tiden att se.


Öde vid Brosjön.

Brosjön eller Brotorps badet som det egentligen så fint heter var helt öde och tyst. Jag var bara tvungen att gå ut på bryggan och känna på vattnet. Vattnet var så kallt att det gjorde ont i handen en bra stund efteråt. Tänk alla människor som hamnar i vattnet nu när det är så kallt de kan inte ha stor chans att klara sig även om de är världsmästare på att simma. Det är något magiskt och samtidigt skrämmande med vatten tycker jag. På något sätt så fascineras jag av hav och vatten med samtidigt är vatten så mäktigt och har sådan makt över allt på vår jord.





Vems? Hoppas att du som glömt dessa badbyxor gjorde det i fjol för annars blir jag lite skraj och funderar på om det bor sjöjungfrukillar i Brosjön.


Var rädda om er så hörs vi snart igen.

Puss.

1 kommentar:

Namn:
Email:
Blogg: